När man i Sverige talar om råttor, är det oftast tal om den bruna råttan (Rattus norvegicus) – eller kanske bättre känd som vandringsråttan. Den förekommer i stort sett hela landet, undantaget små öar och skär.

I mycket sällsynta fall kan man stöta på den andra råttarten, nämligen husråttan, eller svartråttan som den också kallas (rattus rattus), ett för övrigt fantastiskt namn på latin... Husråttan är alltså känd som den svarta råttan eller pestråttan. För flera hundra år sedan var det annars tvärtom – men med tiden har den bruna råttan mer eller mindre förträngt husråttan. Och eftersom husråttan är ganska sällsynt, kommer nedanstående primärt att fokusera på den bruna råttan.

RÅTTANS KÄNNETECKEN

Arten (Rattus norvegicus) mäter som vuxen 45 cm, varav cirka 20 cm är råttans svans. Den väger normalt mellan 250-300 gram hos hanen, medan honan väger något mindre. Rekorden för råttfångst i Sverige (Solna 2014) var en brunråtta på 645 gram. Och ja, det var en hanråtta... :) 

Råttans färg kan variera ganska mycket. Vanligtvis är ovansidan mörk- eller gråbrun. På kroppens undersida kan den vara allt från vitaktig till enfärgat grå.  

Under ”varmare” vintrar och inne i fastigheter kan råttan föröka sig alla årets dagar. I genomsnitt får råttan 3-5 kullar om året, som var och en innehåller mellan 4-12 råttungar. Råttor är könsmogna när vikten är runt 150 gram – normalt när de är 90 dagar gamla. Dräktigheten varar i 22 dagar. Brunråttans livslängd är vanligtvis 2 år, vilket gör att den under sitt liv hinner få omkring 50 råttungar. Inte undra på att det kan vimla med råttor i många områden.  

Råttans bon består av små ihopsamlade fragment av t.ex. halm, papper, plast samt mycket annat.  

LÄS ÄVEN: "Så bekämpar du möss i hemmet"

Brunråttan äter allt den kan komma över! Den föredrar dock spannmålsprodukter. Den äter dagligen – motsvarande ca en tiondel av sin vikt. I motsats till möss som kan leva på torra ställen, skall råttan kontinuerligt ha tillgång till dricksvatten. Råttan är ganska mobil, vilket gör att den klättrar och simmar ganska bra. Dess viktigaste verktyg är dess stora framtänder, som kan gnaga sig nästan igenom allt, om den har tillräckligt med tålamod.

DÄRFÖR SKALL RÅTTOR BEKÄMPAS

Råttor kan förorsaka stora värdeförluster genom att äta, förstöra eller smutsa ner enorma mängder av livsmedel och foder. Därtill kan den även skada byggnader, särskilt när den gnagar i elinstallationer. Det finns tillfällen där en råttplåga har inneburit bränder i byggnader. Samtidigt bär råttor ofta på en farlig cocktail, eftersom de smittar våldsamt, som kan överföras genom dess urin och exkrementer. Råttor och möss är troligtvis också den största faktorn för allvarliga fall av matförgiftning – på grund av salmonellabakterier.

SÅ SER DU SKILLNAD PÅ RÅTTOR OCH MÖSS

Det kan för många vara svårt att avgöra om det en mus eller en råtta. Det gör sig särskilt gällande när det gäller stora halsbandmöss och råttungar. Råttan kan kännas igen på sin nästan nakna och fjälliga svans, som är kraftigare och mera köttig – speciellt vid roten. Medan musens är mer hårig.

Råttungar kan också kännas igen på deras mer ”valpiga” och stora tassar samt deras stora huvuden och gråaktiga päls. Har du inte sett djuret, kan du ofta identifiera det utifrån dess markeringar.

TIPS: Lägg en ordentlig skiva margarin där råttan eller musen vanligtvis uppehåller sig. Efter några dagar kan du se efter tandmärken i margarinet. Råttans tänder kommer att lämna ett tandspår upp till 3 mm.

Dessutom kan man också titta efter gnagarnas exkrementer. Mössen lägger deras exkrementer utspridda, medan råttorna ofta samlar deras på utvalda ställen.

Hör du ljud från vinden, bör du observera att dessa ljud också kan härstamma från en husmus, särskilt om du bor utanför städerna. Om du hör kraftigt gnagande samt höga läten och skrik från vinden, då rör det sig med största sannolikhet om råttor. Om det rör sig om en mård, kommer man oftast att hitta fågelrester och andra bytesdjur på vinden samt 8-10 cm långa exkrementer, och därför betydligt längre än råttans.

SÅ BEKÄMPAR DU RÅTTOR

I alla fall där man konstaterar råttor, särskilt om det rör sig i det offentliga, skall man snarast möjligt vända sig till kommunen, oftast till Tekniska Kontoret eller Miljöförvaltningen, eller så kommer de att guida dig till vem du skall vända dig och vad du skall företa dig. Bor du på landet, är det i stort sett omöjligt att undgå råttor eftersom de här har optimala levnadsvillkor.

Observera att bekämpning av råttor med kemiska medel får endast göras av auktoriserad personal.  

Har du råttor i bostadsområdet? Då bör du enbart i ytterst sällsynta fall använda gift eller andra kemiska produkter. Det beror på att döda råttor stinker, samtidigt som lukten skulle innebära en markant stigning i maskar och spyflugor. I stället skall man leta sig fram till råttornas tillgång till huset. Vanligtvis beror det på fel i avloppssystemet. När du väl har identifierat ingångsstället, bör du sätta ut fällor för att fånga råttorna. Det är dessutom viktigt att du stänger ingången för råttorna – t.ex. med ett kraftigt galler eller liknande. Om du nöjer dig med att bara avliva råttorna, kan du lugnt räkna med att det snart kommer nya råttor som tar över deras plats.

Har du råttor under golvet? Det kan i så fall bero på trasiga ventilationsgluggar eller defekta källarfönster. Dock är det igen oftast på grund av problem med avlopp från husets badrum, kök eller toaletter. För att bekämpa råttorna hör kan kommunerna i flera fall erbjuda bekämpning med rökpatroner och härmed ta reda på var felen är utan att behöva bryta upp golvet.

FÅNGST AV RÅTTOR

Det finns olika fällor man kan använda för att fånga råttor med. I flesta fall kommer en slagfälla att vara den bästa och billigaste lösningen. Fällan bör placeras vid en vägg eftersom råttorna alltid springer längs väggarna. Placera därför inte fällan mitt på golvet eftersom råttorna inte uppehåller sig här.

Som bete kan man använda matrester – t.ex. bröd, russin eller korv. Hos oss kan du dessutom hitta effektiva beten här. Observera dessutom att det är viktigt att betet skall sitta fast ordentligt för att säkra effektiv fångst. Ställ in utlösaren så att den slår igen vid minsta beröring. Utlösningsmekanismen kan oftast ställas in med en skruvmejsel.

Du bör sätta ut många fällor – och därefter ha tålamod. Fällorna skall stå ett par dagar innan råttorna blir trygga med dem. Därför är det viktigt att man inte kontinuerligt rör eller flyttar dem. När en fälla har fångat en råtta, bör man inte efterföljande tvätta fällan eftersom detta kommer att göra fällan mindre lämpad för att fånga nya råttor med samma fälla.

>>> Hitta effektiv bekämpning av råttor med fällor och övrig råttbekämpning här <<<