Den vanligaste arten av öronvivellarver är växthusöronviveln, Otiorrhyncus sulcatus, men det kan även förekomma andra arter utomhus. Som vuxen är växthusöronviveln 8-10 mm lång, svart med gula fläckar eller gråbrun. Den vandrar runt om natten och gnager på bladen på olika plantor. Angreppen liknar "biljettklipp" i bladkanterna. Öronviveln lägger minst 300 ägg vid de plantor som larven föredrar. Viveln kan inte flyga.

Det är dock inte den vuxna viveln som vållar största problemet, utan dess larver. Dessa är vita med ett brunt huvud och utan ben, upp till 1 cm långa. Larven kan totalt förstöra rötterna på rhododendron, azalea, jordgubbar, hortensia, många lökplantor med flera. I första hand återfinns viveln utomhus, men kan även vålla problem i växthus eller liknande utrymmen.

Symtom

På bladkanterna syns gnagskador vars form kan beskrivas som halvrunda ”biljettklipp". Vid rötterna kan barken på rothalsen vara avgnagd, liksom att plantans mindre rötter kan skadas.

För att konstatera om man har problem med öronvivellarver kan man rota i jorden runt sin växt. Finner man då larver är det dags att behandla med nematoder.

Se video med öronvivellarver här